faller ner i rymden mellan universum

och hon går där under gatuljusen en kall novemberkväll med gråten i halsen och undrar varför livet blev som det blev.

och när hon går där och undrar möter hon någon, en pojke, som frågar hur det står till
hon svarar att världen är alldeles för stor för henne
då tar pojken henne i handen och frågar varför hon inte flyger upp till himmelen istället

■ ■ ■

tänk om livet var som i sångerna
tänk om jorden inte fanns
tänk om vi levde på mars
tänk om vi kunde flyga
skulle allt vara bättre då?

■ ■ ■

I've been finding puzzle pieces of us kept in the dust / I've been hiding letters and photographed frames to forget your name / We were never meant to be this damn broken / Words were never meant to be this half spoken / Fallin' in the space between the universe and all we see has gone away / Gone away / I've been chasing my steps in finger print clues and clips of the news / Wondering why in our lives the wind calls are name, we're never the same / We were never meant to be this damn broken / Words were never meant to be this half spoken / Fallin' in the space between the universe and all we see has gone away / Gone away / Wind in circles take me back to / A place I knew when I was with you / Fallin' in the space between the universe and all we see has gone away
Gone away 


lucy schwartz - gone away