"känner du det?"
"känner vad?"
"vinden.", svarade hon.
"den är överallt. den är i våra själar. den är vad vi andas, vad vi sover. den är vad som lever inom oss, vad som håller oss vid liv. den är livet självt.
känner du det inte?"
"nej. allt jag känner är smärta. det är allt jag någonsin känt.", svarade han.
hon såg på honom och sänkte långsamt ner sin hand mot hans. just innan hennes hand nuddade hans tvekade hon, som om världen nästan föll. hon sänkte handen precis så att hennes fingertoppar nuddade hans och frågade honom;
"vad känner du nu?"
"dig", svarade han.
och världen föll.
spellista
originalet (jag skrev den på engelska först (översta))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar