onsdag 29 december 2010

ett hjärta

som små iskristaller mot min hud glimrade natten förbi
och jag var här


ett liv är skört, ett hjärta är skört
man kan inte hålla något kvar inom sig
allt avslöjas


för en ängel har varit här
en ängel har spridit ljus över mig
och mörker över dig


för att leva måste man dö
varje gång du ler dör jag en bit
förtvinas


för att galaxernas existens berättar om något


man kan inte veta något säkert
jag såg dig


rymdens rymd är oändlig och så är jag
jag lever
jag dör
förevigt


iskristallernas hjärta ligger på marken och vissnar
vattendropparna gråter när stjärnorna fallit
rymden slutade existera för att du blev
och jag blev

1 kommentar: