utkast eller inkast, jag är fortfarande inte säker

Jag tror att poetiska människor visar sitt inre genom sin text. Om man läser mellan raderna, och lyssnar riktigt noga, kan man nästan höra deras tankar som små viskningar i vinden.
Min hjärna är en arbetande maskin som aldrig vilar. Jag brukar tänka att det vore bra om man hade ett inbyggt anteckningsblock i hjärnan så man kommer ihåg allt man tänker på. Sedan kan man sudda raderna som man aldrig ville tänka, men spara sina innersta känslor för sig själv. Allt det viktiga. Jag har så många bra idéer och tankar som försvinner sekunden efter jag tänkt dem. Det är synd.
Jag drömmer ofta (alltid). Om nätterna och om dagarna. Om nätterna drömmer jag underbara drömmar, ibland önskar jag att de var verklighet. Om dagarna drömmer jag om allt annat. Ibland vet jag inte vad jag ska ta mig till. Av olika orsaker.
Nu är det jullov. Jag har slagit in massor med presenter och kommit in i min jul. Julen är underbar. Stämningen framförallt. Vi fick våra första betyg idag. Jag är nöjd. Jag var nervös. Men glad.
Ibland vet jag ingenting. Jag vet inte vad som är uppe eller nere. Jag vet inte vad som är vitt och vad som är svart. Ibland är jag fullständigt förvirrad. Allt bara snurrar och jag ser fåglar som flyger och fjärilar med trasiga vingar. Jag ser mörker och jag ser ljuset. Men jag kan inte röra mig. Jag springer för livet men förflyttas inte ett enda steg. Jag är fast. Men så vaknar jag och inser att allt bara var en dröm. Men det var längesen nu. Undra varför det är så. Varför jag aldrig har mardrömmar längre. Men jag tycker om det. Ibland lever jag genom mina drömmar. Oftast i verkligheten. För den är inte så dum ändå.