torsdag 27 januari 2011

vårens magiska under

första dagen- jag gick på en våräng och tänkte på stjärnorna som inte finns på våren, vårkänslor och så mycket annat. jag var så distraherad att jag inte märkte pojken som hade börjat gå vid min sida. när jag såg honom hoppade jag till. han skrattade och frågade vad det kunde vara som jag tänkte på som gjorde mig så distraherad. "du skulle ju inte ens märka om solen försvann" sade han. jag såg på denna underbart vackra pojke med skogsgröna ögon, bruna lockar och jordens vackraste leende. han hade mig från första stund.


andra dagen- den natten kunde jag inte sova. jag var alldeles för upptagen med att tänka på denna övernaturligt vackra pojke. jag lyckade dock somna efter ett tag och gick direkt när jag vaknade ner till ängen igen där vi sagt att vi skulle träffas. den dagen blev underbar. han hade med sig en stor filt och frukost med egenodlade tomater. efter frukosten sade han att han ville visa mig något. han sträckte fram sin hand och jag tog emot den. den varmaste och mjukaste handen i världshistorien. när vi hade gått ganska långt in i skogen kom vi fram till ett litet träskjul. inuti skjulet fanns ett bord, en liten soffa och hundratals lyktor i taket. han gick fram och tände allihopa och satte sig sedan i soffan och spelade på en gitarr som han sade fanns här när han hittade skjulet. gitarren saknade två strängar och var alldeles repig men hans gitarrspel var vackrare än något annat jag hört. i den soffan blev vi sittande hela dagen.


tredje dagen- 


fjärde dagen- den dagen var så kokande het att den spenderades i sjön och i skuggan under en stor korkek. efter det femtielfte doppet i den svalkande sjön satte vi oss återigen under korkeken. "jag är kär i dig" sade han och log det där leendet som jag tyckte så mycket om. där satt världens finaste pojke och sade att han var kär i mig. jag tyckte det var det finaste man kunde säga. finare än jag älskar dig. det säger man om en låt men att man är kär i någon säger man bara om man verkligen menar det. jag svarade att jag var kär i honom också. han svarade att han tyckte jag var det finaste han sett när han såg mig där på ängen den första dagen.


detta är alltså början på en kort historia som ska handla om de tio bästa dagarna i en flickas liv.
vad tycker ni än så länge?

1 kommentar:

  1. Åh, ska bli spännande att läsa resten, och kul att se dig skriva mer prosa också :)

    SvaraRadera