lyckligt ovetande

ni vet som på en begravning

de där som står lite i bakgrunden

och ser alla som gråter och tänker

"usch vad hemskt"

kanske gråter en tår eller två

men mest bara ser ledsen ut

bara för att man ska

ni vet dem

det är ni

ni som inte bryr er

sedan finns det jag

jag som står där längst fram vid kistan och tänker

"hur fan ska jag klara mig utan dig?"

gråter hjärtat ur mig

och faller ihop på insidan

jag som bryr mig

det är bara så jag kan förklara skillnaden mellan oss

de två sorterna

de som bryr sig

och de som låtsas

fast i och för sig

alla låtsas

vem fan visar sitt riktiga jag egentligen?

i en värld som denna får man inte det

det är inte tillåtet att vara annorlunda

och gud nåde dig om du har en åsikt

eller hör och häpna

kanske till och med står för den

sådan är världen vi lever i idag

tillbakadragen, tyst och ensam

likaså människorna som lever i den

och ändå  håller ni aldrig käft

ni som inte bryr er

ni pratar och pratar och

"åh jag är så ledsen för din skull"

och fortsätter låtsas

ni har det bra ni

ni som inte ser

ni som inte förstår

lyckligt ovetande

som man brukar säga

fast egentligen är jag nog hellre i mörkret och ser

än lycklig och blind

världen är inte vacker

men det är just det som gör den det

fast ibland

bara ibland

önskar jag att du inte fanns

och jag var lyckligt ovetande

---
jag förifan vad länge sedan det var jag uppdaterade

london

men alltså

http://me-and-laura.blogspot.se/2012/03/syster-sol.html

älskade finaste underbaraste du

hipstahh

says it all

kiss me in the d.a.r.k dark tonight

(bild från mobilen, några minuter sedan)
livet är rätt bra just nu. idag var första skoldagen efter sportlovet och den var inte alls lika jobbig som jag trodde den skulle vara. jag kom hem med ett gott humör eftersom solen sken och jag hade fått väldigt bra resultat på två prov. just nu sitter jag och lyssnar på lana del rey som varit veckans mest sönderlyssnade artist och jag har sjungit så mycket att jag fått ont i halsen, men det var det värt. sportlovet var helt okej. skönt att få sova ut lite efter några jobbiga veckor. nu är det två veckor kvar tills vi åker till london och jag längtar så himla mycket! jag har alltid velat åka dit och det kunde inte komma vid en bättre tidpunkt (om man bortser från det faktum att jag inte kan spela piano på skolans musikal, vilket hade varit kul...). jag har haft väldigt lite inspiration och har inte fotat eller skrivit på flera veckor med undantag från enstaka tillfällen. jag hoppas att jag får inspirationen tillbaka i och med londonresan. är det förresten någon som har bra tips på ställen att gå till i london? jag mår ganska bra just nu. jag befann mig i ett mellanting för ett tag, där jag varken mådde dåligt eller var riktigt glad. jag tror det är det som gjort att inspirationen försvunnit. nu är våren på väg och det känns i hela min kropp. det jag ser mest fram emot just nu är londonresan och det underbara faktum att jag kommer fylla sexton år där (!) och så försöker jag tränga undan alla tankar som har att göra med ett visst nationellt prov i fysik som är på onsdag och fokuserar på solen och musiken. ha det bra! och tills jag kommer tillbaka (förhoppningsvis snart, men kan inte lova något) hittar ni mig som alltid här på min tumblr. jag vet att den verkar värsta dyster men det är sådana bilder som inspirerar mig för det mesta (and it's kind of my style)...

and then there was you